I mitten på 1900-talet sydde svenska fabriker det mesta i klädväg: kostymer, klänningar, kappor, arbetskläder, korsetter och mycket annat. Konfektionsindustrin, som den kallades, var mycket framgångsrik och sysselsatte mer än fyrtio tusen personer. Den var en svensk basindustri. Under 1970-talet raserades emellertid merparten av verksamheten. Tillverkningen flyttade successivt utomlands och de svenska fabrikerna lades ner. Idag är det nästan omöjligt gå in i en klädbutik och hitta plagg som är sydda i Sverige. I "När man sydde kläder på fabrik" låter Johannes Daun oss ta del av konfektionsindustrins utveckling och avveckling. Vi får följa den hantverksbaserade sömnadens förvandling till en modern storindustri och se hur problemen börjar hopa sig under industrikrisens 1970-tal. Vilka faktorer var avgörande för branschens framväxt och vilka bidrog till kollapsen? Boken uppmärksammar också konfektionen som yrke och industri. Hur gick arbetet på en konfektionsfabrik till? Vilka arbetade i denna starkt kvinnodominerade verksamhet? Hur skilde sig konfektionsindustrin från annan industriell produktion?Framställningen tar sin utgångspunkt i konfektionsindustrins centrum i Sverige – textilstaden Borås med omnejd – men belyser även utvecklingen i Sverige i stort och placerar på så vis konfektionsbranschen i ett övergripande industrihistoriskt sammanhang. [Bokinfo]

Li