Bostad först utvecklades i New York i början av 1990-talet som ett sätt att lösa bostadsproblemet för långvarigt hemlösa med omfattande stödbehov. Modellen innebär bl.a. att en permanent bostad betraktas som en mänsklig rättighet och en startpunkt för fortsatta insatser, inte ett slutmål. Bostad först visade sig snart vara mycket framgångsrik. Modellen har därefter börjat tillämpas i många europeiska länder. I Sverige introducerades Bostad först i liten skala omkring 2010. En kommun som var tidigt ute var Göteborgs stad som 2011 började planera för en metodtrogen Bostad först-verksamhet, som inleddes två år senare.